Kulturen i Lund

Här kan du ladda ner högupplösta pressbilder från Kulturen i Lund. Kulturen i Lund är ett museum som sträcker sig över två kvarter i centrala Lund, fyllda med kulturhistoriska hus och trädgårdsmiljöer som du kan besöka. Stig in i husen och upplev livet i staden och på landet, från medeltiden och fram till 1930-talet. Du kan också välja bland ett tjugotal utställningar – från folkkonst till modern design, från medeltidens historia till samtiden, från lokal kultur till världskultur. Vi har även en bred programverksamhet för alla åldrar. Mer information om Kulturen i Lund finns på www.kulturen.com/kulturenilund
Kulturens pedagog har visning för barn i Västra Vrams prästgård Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Vinter i friluftsmuseet på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Friluftsmuseet på Kulturen i Lund. (Västra Vrams prästgård till vänster, Allmogehallen rakt fram. Dessa byggnader ligger på Kulturens södra område.) Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Friluftsmuseet på Kulturen i Lund. Herrehuset och den tillhörande dammen. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Herrehuset byggdes som bostadshus ca år 1816 och står på sin ursprungliga plats i centrala Lund. Huset är delvis murat av medeltida tegel och i bottenvåningen natursten. År 1890 köpte Kulturen fastigheten 35C, där Herrehuset står, och kunde i och med det öppna ett permanent museum 1892. Barockfasaden är inte ursprunglig, utan skapades 1892.
Non-commercial use
Torpet kommer från Bosmåla i Urshult i Småland och är byggt på 1850-talet. Hit flyttade Kristina Niklasson med sina sju barn 1890 och bodde kvar till 1923. Interiören är en rekonstruktion av deras hem vid sekelskiftet 1900. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Bosmålatorpet i början av juli. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Denna träkyrka kommer från Bosebo i Småland och är byggd 1652. Kyrkan innehåller en mycket välbevarad interiör med målerier och snickerier och en fullt fungerande kyrkoorgel från sent 1700-tal. Här hålls fortfarande dop, bröllop, konserter och gudstjänster då och då. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Denna bondgård från Nybygden i Jämshög, Blekinge, byggdes vid 1700-talets mitt. I huset skildras med utgångspunkt från arkivmaterial hur bonden Carl Olsson levde där med sin familj 1815-1835. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Skärtorsdagsfirande på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen Här syns det medeltida Dekanhuset, längre bak Bosebo kyrka byggd 1652 och till höger Herrehuset byggt i början av 1800-talet.
Media use
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Höst i friluftsmuseet på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Bosebo kyrka, interiör. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Friluftsmuseet på Kulturen i Lund, med Herrehuset till vänster och Thomanderska huset rakt fram. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen.
Media use
Blekingegården på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Detalj från Borgarhusets interiör. Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use
Arbetarbostadens kök. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Stafflimålning i parken är en återkommande programpunkt sommartid. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Bosmålatorpet. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Pedagog Kristina Bakran gestaltar hushållerskan Johanna i Thomanderska huset. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Borgarhuset på Kulturen i Lund. Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use
Familjeföreställningen Lekfulla tidsresor är ett exempel på programverksamheten på Kulturen i Lund. Sommaren 2020 går de tidsresorna till renässansen. Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use
Bosebo kyrka och Uranäsboden en vårdag i friluftsmuseet på Kulturen i Lund. Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use
Pedagog Annika Mandahl i Thomanderska huset på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Från utställningen Carl Johan De Geer – Den stora missuppfattningen, som visas på Kulturen i Lund 4 april–30 augusti 2020. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen
Media use
Utställningen "Jag ser dig – fotograf Ida Ekelund" invigdes i september 2019 och står tillsvidare. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen.
Media use
Utställningen "Jag ser dig – fotograf Ida Ekelund" invigdes i september 2019 och står tillsvidare. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen.
Media use
Utställningen "Jag ser dig – fotograf Ida Ekelund" invigdes i september 2019 och står tillsvidare. Foto: Nelly Hercberg, Kulturen.
Media use
Bosmålatorpet. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Friluftsmuseet på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Tack vare Kulturens volontärer kan barnen ta sig an "historiska uppdrag" under sommaren. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Från utställningen Folkkonst & Design. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Midsommarfirande med picknick på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Kulturens i Lunds friluftsmuseum. Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use

Kulturens Östarp sommarsäsongen 2020

Här kan du ladda ner högupplösta pressbilder från Kulturens Östarp. På Kulturens Östarp kan du uppleva en lantbruksmiljö från 1800-talets mitt, med byggnader, djur och trädgård i ett gammalt kulturlandskap. Här finns den fyrlängade korsvirkesgården Gamlegård, som är öppen för besökare under sommarsäsongen. Året runt kan du promenera i området och äta på Östarps gästgivaregård. Visningar och temadagar under sommarsäsongen. Du hittar mer information om friluftsmuseet Kulturens Östarp på www.kulturen.com/kulturensostarp
1 maj på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Året runt kan man promenera i det vackra kulturlandskapet. Man kan också följa Östarpsspåret, ett natur- och kulturspår på 1,8 kilometer, som berättar om kulturlandskapet och Östarps historia. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Värdar samtalar med besökare på Gamlegårds innergård på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Pojke kikar ut från Gamlegård på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Dammen på Kulturens Östarp med vattenmölla. Under sommarsäsongen bor Skånegäss och Blekingeankor här. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Djurvisning för skolbarn på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Gamlegård från trädgårdssidan. Detta är en fyrlängad korsvirkesgård byggd 1812. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Värd på Kulturens Östarp med Skånsk blommehöna i famnen. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Non-commercial use
Foto: Jessica Ljung, Kulturen
Media use
Besökare får prova på att binda kransar på Gamlegårds innergård. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Riksspelman Erik Ask-Upmark rör sig över området och spelar musik på olika instrument. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Linderödsgrisar är en av flera lantraser du kan se på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Militärhistoriker Thorbjörn Sjunneson (till höger i bild) har uppvisning och berättar om Östarps ryttare under 1700- och 1800-talet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Smeden Robin Hermansson visar svartsmide under Östarpsdagen. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Vattenkvarnen på Kulturens Östarp i början av maj. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Hästar på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Året runt kan man promenera i det vackra kulturlandskapet. Man kan också följa Östarpsspåret, ett natur- och kulturspår på 1,8 kilometer, som berättar om kulturlandskapet och Östarps historia. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Gårdsbrukare Emma Johansson har en visning om lantrasdjuren på Kulturens Östarp. Här Linderödsgrisar. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Gamlegård sedd från trädgården. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Bikupor av äldre modell utanför Gamlegård. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Riksspelemännen Erik Ask-Upmark och Anna Rynefors. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Gamlegård sedd från trädgården. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Besökare binder kransar på Gamlegårds innergård, tillsammans med en av Östarps värdar. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Vid dammen bor Skånegässen, och här ligger också vattenkvarnen. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Gamlegård är en fyrlängad korsvirkesgård byggd 1812. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Besökarna kan titta runt på Linderödsgrisar och andra lantrasdjur under sommarsäsongen. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen
Media use
Gårdsbrukare Emma Johansson med Göingegetter på Kulturens Östarp. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use
Visning av Östarps lantrasdjur är en av flera visningar som erbjuds under Östarpsdagen. Här berättar gårdsbrukare Emma Johansson om Göingegetterna. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Media use

Julen på Kulturen

Julen på Kulturen i Lund börjar med Julstök med julmarknad fredag till söndag under första adventshelgen, och fortsätter sedan med visningar, julpyssel av olika slag, luciakonserter, marionetteater med mera. Hela december kan du också följa vårt Julspår, och se hur julen firades förr i våra historiska hus. Alla foton: Viveca Ohlsson/Kulturen

Elsa Beskows sagovärld – en lekutställning

Kliv in i en lekvänlig värld inspirerad av Elsa Beskows illustrerade sagor! Vi har skapat miljöer utifrån böckerna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin men också från bland annat Tomtebobarnen, Hattstugan och Lasse-liten i trädgården. Läs mer på www.kulturen.com/utstallningar

Mopeden – en svensk designhistoria

Mopeden är ett fenomen i svensk nutidshistoria. Den skapades 1952 som ett billigt bruksfordon för vanligt folk. På kort tid såldes hundratusentals mopeder. Snart stod också 15-åringen och suktade i cykel- och sportaffären. Då dög det inte med en simpel cykel med hjälpmotor. De svenska tillverkarna svarade med – design! Utställningen är producerad av motorjournalisten Claes Johansson, för Kulturen. Den visas på Kulturen i Lund 26 september 2020–28 februari 2021.
Tidningen Mopeds projekt X-Ray, byggd på en Crescent 2000. Showmopeden byggdes 2020 som en aningen romantiserad hyllning till customkulturen på 1960-talet. Högt styre och flake-lack i guld. Massor av krom. Tidningen Moped tog ut svängarna lite till – bara för att det är så roligt. Foto: Johan Olsson
Media use
På 1960- och -70-talen genomgick svensk cykel- och mopedindustri stora rationaliseringar. Konkurrensen från kontinenten ökade och svenska företag slogs ihop och samarbetade. I en lätt förändrad form blev därför Sixten Sason bumerangformade ram till Husqvarna Cornette 1959 stommen till konkurrenten Björn Karlström när han 1966 skapade en hel serie nya mopeder för MCB. Här är sportmodellen 50SS. Foto: Claes Johansson.
Media use
Tidningen Mopeds projekt X-Ray, byggd på en Crescent 2000. Showmopeden byggdes 2020 som en aningen romantiserad hyllning till customkulturen på 1960-talet. De häftigaste mopedbyggena ställdes ut på Hot Rod Show i Marmorhallarna i Stockholm. Stilen var allt annat än blyg. Foto: Johan Olsson
Media use
Björn Karlström fick uppdraget att möta skotervågen från Italien med Vespa och Lambretta. För MCB ritade han Skoterett som kom 1964. Den såldes fram till 1972 som både Crescent och Monark. Formen var genomarbetad och helgjuten, men som brukligt i svensk mopedhistoria ville man spara pengar genom återanvändning. Med stor skicklighet inkorporerade Karlström strålkastare, styre och bakljus från Crescent Raket. Foto: Claes Johansson.
Media use
De allra flesta mopedmodeller saknar namngivna designer. Marknadsfolk och ingenjörer slog inte sällan sina kloka huvuden ihop och skyfflade ut ännu en modell på marknaden. Med filmen Easy Rider 1969 fick MCB bråttom. De ville ha en chopper… och då blev det så här. En udda fågel, 50 CS 1971. Foto: Claes Johansson.
Media use
Utbudet av nya modeller på 1950- och 1960-talen var enormt. Designprocesserna var oftast snabba och präglades av praktiskt arbete på verkstadsgolvet. Arbetet med att skapa Crescent Sport började med en undersökning bland tusentals ungdomar – hur skulle drömmopeden se ut? Sedan var det upp till formgivaren Björn Karlström att tolka svaren i en rik mängd skisser. I uppdraget ingick också att ”dölja” det faktum att handlade om att snitsa till bruksmodellen Saxoped. Det blev tidernas häftigaste kulissmoped, den enorm populära Crescent ”Raket”.
Media use
Utbudet av nya modeller på 1950- och 1960-talen var enormt. Designprocesserna var oftast snabba och präglades av praktiskt arbete på verkstadsgolvet. Arbetet med att skapa Crescent Sport började med en undersökning bland tusentals ungdomar – hur skulle drömmopeden se ut? Sedan var det upp till formgivaren Björn Karlström att tolka svaren i en rik mängd skisser. I uppdraget ingick också att ”dölja” det faktum att handlade om att snitsa till bruksmodellen Saxoped. Det blev tidernas häftigaste kulissmoped, den enorm populära Crescent ”Raket”.
Media use
Claes Johansson är chefredaktör för tidningen "Moped", och utställningsproducent för "Mopeden – en svensk designhistoria". Favroiten i hans mopedsamling är Crescent 2000, för tillfället utan motor. Med just den här mopeden åkte Claes till Paris – något som kickade igång hans passion för klassiska mopeder. Foto: Sixten Johansson
Media use
Utbudet av nya modeller på 1950- och 1960-talen var enormt. Designprocesserna var oftast snabba och präglades av praktiskt arbete på verkstadsgolvet. Arbetet med att skapa Crescent Sport började med en undersökning bland tusentals ungdomar – hur skulle drömmopeden se ut? Sedan var det upp till formgivaren Björn Karlström att tolka svaren i en rik mängd skisser. I uppdraget ingick också att ”dölja” det faktum att handlade om att snitsa till bruksmodellen Saxoped. Det blev tidernas häftigaste kulissmoped, den enorm populära Crescent ”Raket”.
Media use
Den chockade marknaden 1956 – Crescent 2000. Kallades Månraketen. En uni-sexmodell signerad Björn Karlström. Formspråket hämtades från bilvärlden och modellens främsta kännetecken är att strålkastaren är sammanbyggd med bensintanken. Efter kort tid förvandlades den till en skotermodell med kraftiga benkåpor. Foto: Claes Johansson
Media use
Mopedens toppfart var strypt till 30 km/h. Ändå – eller just därför – underströks fart och strömlinjeform i designen. Studier av inbyggt styre av Björn Karlström, för Nymanbolagen (Crescent)
Media use
Monark Topper av 1967 års modell. Formgivare: Björn Karlström. I slutet av 1960-talet ändrade mopeden form och blev mer av en förminskad motorcykel. Men de plåtrika modellerna hängde med ett tag till, här MCB:s sportmodell som under några få år försökte stå emot den superpopulära importmodellen, österrikiska Puch Dakota. Foto: Claes Johansson.
Media use
Den svenska mopedhistoriens kanske mest genomarbetade modell är Björn Karlströms Crescent Skoterett som växte fram i början på 1960-talet. Inspirerad av Lambretta och Vespa skapades en form som krävde stora investeringar i pressverktyg. Modellen blev en framgång, 1964-72.
Media use
Annons för Husqvarna Corona 1959. Formgivare: Sixten Sason. Husqvarna Corona är en egensinnig och plåtglad skoter från Husqvarna, ritad av Sixten Sason. Den blev inte långvarig på marknaden, 1958-61. Man gjorde ett halvhjärtat försök att lansera den i USA med starkare motor och ännu mer plåt. Såldes även i Finland.
Media use
Crescent Sport fick efter 1961 smeknamnet Raketen. Bakljuset såg verkligen ut som ett raketutblås. Modellen blev mycket populär och såldes i ett otal varianter med både svensktillverkad Flintamotor från Husqvarna och den klassiska Sachs 50 från Västtyskland. En ”finess” var den stelopererade stötdämparen bak. Så verklig ut på håll, men var i själva verket bara en pinne som fjädrades med ett gummiband dolt av karossen. Design: Björn Karlström. Foto: Claes Johansson
Media use
Annons för Crescent 2000 år 1958. Formgivare: Björn Karlström Crescent 2000 av Björn Karlström är nog ändå zenit när det kommer till svensk mopeddesign. Här var det bildesign och torpedinspiration! Men kort efter introduktionen förvandlades den till en mer inklädd skotermodell för en lite mognare publik.
Media use
Mopeden föddes ur cykeln. En cykel med hjälpmotor, det var så politikerna tänkte sig det nya folkhems-åket som lanserades 1952. Men ingenjörer och formgivare hade större ambitioner än så. Björn Karlström gav NV 5 Autopeden 1953 en elegant motorkåpa som skulle skydda mopedistens ben mot värme och oljestänk. Men topplocket fick lov att sticka upp lite för kylnings skull. Där gav sig inte ingenjörerna! Foto: Claes Johansson.
Media use
Annons för Apollo-mopeder från 1957. De klassiska cykeltillverkarna var snabba att haka på mopedboomen. Här fanns pengar att hämta. Apollo i Värnamo skapade en rad attraktiva modeller, delse helt egna men också varianter av Crescents utbud. Någon namngiven formgivare finns egenligen inte, men företagets dynamiske chef Valentin Heurlin lär ha varit konstnärligt begåvad. Apollo hade en genomtänkt kulörlinje i sitt produktprogram och man förstod vikten av flashiga modellnamn, som Monte Carlo, Bel Rock och Sierra.
Media use
Sigvard Bernadotte var inblandad i flera projekt för Monark från mitten av 1950-talet och framåt. Han tog sig an mopeden med en sakligare hållning än konkurrenterna. Mopeder skulle vara tidlösa och enkla bruksföremål, ändå med en finess. Här är presentationsskissen till en namnlös skoter. Varken den eller de andra projekten nådde produktion.
Media use