2014-03-24 07:00Pressmeddelande

Etnologistudenter och Kulturen samarbetar på temat Mötesplatser

null

För andra terminen i rad samarbetar Kulturen i Lund och Etnologistudenter vid Lunds universitet kring en etnografi-övning som resulterar i en utställning. Denna gång är temat Mötesplatser. Samtidigt som övningen är ett moment i grundutbildningen i etnologi blir det insamlade materialet också en del i Kulturens långsiktiga arbete med att samla in material och kunskap om staden Lund. 

– Det är ögonblicksbilder från Lund våren 2014 som kommer att sparas i vårt arkiv, så att framtidens människor kan få en bild av Lund i dag, säger Charlotte Åkerman som är chef för Samlingsavdelningen på Kulturen. 

Materialet som sparas i arkivet består av intervjuer som studenterna har gjort med människor på en utvald mötesplats samt observationsprotokoll och visuellt material som foton och skisser. 

Idag har ordet mötesplats blivit till ett nyckelord i stadsplanering och i talet om ”den goda staden”. Men ordet mötesplats kan betyda väldigt olika saker. Vilken betydelse har mötesplatser för människor, och vad säger mötesplatserna om vår samtid? Studenterna Johannes Bengtsson, Andreas Mårtensson och John-Michael Mayol valde väntsalen på Lunds station för sitt fältarbete. 

– Vi tänkte att de ofrivilliga mötena i väntsalen kunde vara intressant, säger Johannes Bengtsson. 

När de studerade lokalen såg de att bänkarna är avdelade och och på stora skyltar varnas det för ficktjuvar, vilket inte skapar en känsla som uppmuntrar till att vara social. De kunde tydligt se hur objekten i rummet styrde det mänskliga beteendet. De flesta som såg tidningsstället med Platsjournalen tog upp en tidning och läste till exempel. 

– Vi frågade oss varför det är just Platsjournalen som har placerats i väntsalen, säger John-Michael Mayol. 

Anders Mårtensson berättar att fältövningen var ett tillfälle att använda de metoder som de har lär sig på föreläsningarna. De intervjuade, tog bilder och observerade. En etnolog som observerar ska påverka den miljö som observeras så lite som möjligt, så studenterna försökte vara diskreta. Men de märkte att de inte väckte någon vidare uppmärksamhet när de antecknade och skissade. 

– Alla är så inne i sina världar, med sina mobiltelefoner och laptops, och de flesta är så vana vid att det fotas omkring dem, säger John-Michael Mayol.  

Tom O' Dell, professor i etnologi och kursansvarig, tycker att eleverna blir mer motiverade av samarbetet med Kulturen. 

– Det är på riktigt, och det resulterar i en utställning som Kulturens besökare kan titta på. Jag tycker det blev en kul spridning med olika typer av mötesplatser, säger han. 

Presentation av utställningen på Kulturens hemsida

För mer information: 
Charlotte Åkerman, chef för Kulturens samlingsavdelning
046-35 04 16, charlotte.akerman@kulturen.com

Maria Bohlin, informatör
046-35 04 47, maria.bohlin@kulturen.com

Kulturen är två kvarter i centrala Lund fyllda av kulturhistoriska hus och trädgårdsmiljöer som du kan besöka. Stig in i våra hus och upplev livet i staden och på landet, från medeltiden och fram till 1930-talet. Du kan också välja bland ett tjugotal utställningar – från folkkonst till modern design, från medeltidens historia till samtiden, från lokal kultur till världskultur.  Dessutom har vi programverksamhet för alla åldrar. Verksamheten drivs sedan 1882 av en ideell förening som välkomnar alla att bli medlemmar. Förutom friluftsmuseet i Lund har Kulturen även flera andra besöksmål, t ex Kulturens Östarp, Tegnérmuseet och Hökeriet.


Om Kulturen i Lund

Kulturen är en ideell förening som förvaltar ett antal museer och friluftsmuseer på ett flertal platser i Skåne. Huvuddelen av verksamheten bedrivs på Kulturen i Lund.


Kontaktpersoner

Maria Bohlin
Kommunikatör
Maria Bohlin
Johan Hofvendahl
Kommunikationsansvarig
Johan Hofvendahl