Att träna kroppen – från Ling till Schwarzenegger

”Ridsittande växelvridning”. Sjukgymnastik vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm. Överkroppen på patienten roteras från sida till sida. Sjukgymnastiken skulle inte bara förebygga sjukdom utan även bota. Förutom att korrigera sneda ryggar och klumpfötter ansåg Ling även att sjukdomar som hjärtsvaghet, tuberkulos, syfilis och gonorré kunde behandlas. I Lings medikala gymnastik lades grunden för dagens moderna sjukgymnastik/fysioterapi. Bildkälla: Svenska Röda Korsets arkiv, okänd fotograf.

Linggymnastik för kvinnor vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm omkring 1892. Övningen ”Vilnigstående utgångsställning”. Ling var starkt influerad av rådande antika ideal. Kroppen skulle präglas av harmoni och symmetri. Kontroll och disciplin var en del av detta och ansågs som viktiga manliga egenskaper. Lika noga med träning var det inte för kvinnorna. De behövde visserligen träning, men i första hand för att klara av att föda barn. Kvinnorna fick heller inte träna så mycket att deras kvinnliga, runda former ”förmanligades.” Bildkälla: Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek, okänd fotograf.

Friskis & Svettis grundare Johan Holmsäter leder ett pass 1982. I slutet av 1970-talet startades Friskis&Svettis med ambitionen att erbjuda motionsgymnastik. Grundaren Johan Holmsäter hämtade inspiration från husmodersgymnastiken, men även från Ling. Gymnastiken skulle enligt Holmsäter inte vara prestations- eller tävlingsinriktad utan fylld av glädje, njutning och avspänning. Foto: Sjöbergs bildbyrå, fotograf Åke Cyrus.

”Stupsittande underkäksskakning”. Utförd av Pehr Henrik Lings dotter Hildur Ling, som var verksam som lärare vid Gymnastiska Centralinstitutet under andra halvan av 1800-talet. Bildkälla: Svenska Röda Korsets arkiv, okänd fotograf.

Gustaf Zanders apparat för ”bröstspänning”. För ökad blodcirkulation till lungorna. Bildkälla: Tekniska museet, okänd fotograf.

En av läkaren Gustaf Zanders träningsapparater. Just denna är en så kallad ”armsträckare" för sträckning av armen samt balansträning för bålen. Istället för att personal assisterade patienterna tyckte Zander att mekaniska apparater kunde göra jobbet bättre. En apparat kunde ställas in individuellt och upprepa samma precisa rörelse om och om igen utan att tröttna. Behandlingen blev också mindre kostsam. Bildkälla: Tekniska museet, okänd fotograf.

Zanders gymnastikinstitut på Sturegatan i Stockholm. Här erbjöds individuell motions- och sjukgymnastik inklusive behandling av bland annat reumatiska besvär, trög mage och korpulens. På institutet fanns 50 apparater av olika slag, varav 8 ”speciellt konstruerade för skonsam och effektiv behandling av ledstyvhet”. Bildkälla: SCIF, Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande. Okänd fotograf.

Linggymnastik vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm omkring år 1900. Manlig grupp som utför övningen ”halfspännsidliggande benlyftning”. Gymnastiken utfördes i grupp där alla skulle kunna delta. Syftet var att fostra såväl kropp som själ. Bildkälla: Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek, okänd fotograf.