2018-09-19 05:30Pressmeddelande

Pressvisning av Fokus Sápmi på Kulturen i Lund

Silverkrage i ullkläde med tenntrådsbroderi. Inköpt i Arjeplog. De äldsta delarna av kragen är från 1700-talet. Bården på bilden är skapad av Maria Vinka, speciellt för utställningen. Från utställningen Fokus Sápmi på Kulturen i Lund.

Lördagen den 22 september inviger vi Fokus Sápmi. Med utgångspunkt i de samiska föremål som finns i Kulturens samlingar skildrar utställningen samernas historia och kultur och knyter också an till nutidens Sápmi. Utställningen börjar och slutar i nutid och berättar däremellan om viktiga händelser och personer i Sápmis historia.

I Kulturens samlingar finns sedan museets tidiga dagar en samling samiska föremål. Föremålen köptes in av Kulturens grundare Georg Karlin och hans kollegor i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Sedan dess har bara ett fåtal föremål visats.

Nu visar vi upp en stor del av de samiska föremålen i utställningen. En del är praktföremål, som silverkragar och bälten som gått i arv, medan andra är vardagsföremål som kåsor, knivar, väskor med mera.

Gedigen research

Vi har under nästan ett års tid satt fokus på dessa föremål för att ta reda på mer om var de kommer ifrån, hur de använts och vem som ägt dem. Anna-Stina Svakko, som är mästare i samisk slöjd/duodji har gått igenom föremålssamlingen. Vi har rådfrågat både forskare och Àjtte Fjäll- och Samemuseum, och dessutom haft kontinuerlig kontakt med Samiskt informationscenter under arbetet.

Personer lyfts fram

Vi har arbetat för att hitta information om några personer som ägt föremål i våra samlingar, trots få uppgifter i Kulturens föremålskatalog. I vissa fall har vi fått kontakt med släktingar till personen. I utställningen vävs de enskilda personernas berättelser in i den större berättelsen om Sápmi.

Vi lyfter också fram  personer som betytt mycket för utvecklingen av Sápmi, till exempel förkämpen och feministen Elsa Laula. Hon var en av arrangörerna till det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

– Min ambition har varit att låta samiska röster komma till tals, och att välja ett samiskt perspektiv först. Att hitta personerna bakom våra föremål och att lyfta fram samiska personer som påverkat historien har varit en viktig metod för att göra just det.

Sápmi sträcker sig över fyra länder

Samerna bor i fyra länder: Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Landområdet kallas för Sápmi, och breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till det svenska landskapet Dalarna i söder. Många forskare menar idag att grunden för den samiska kulturen började växa fram för ungefär 2000 år sedan.

Kolonisation och kamp för rättigheter

Vi berättar om kolonisation och exploatering av naturtillgångar, tvångskristnade och rasbiologi. Men vi berättar också om många starka förkämpar för samers rättigheter. Så sent som 2011 erkändes samerna som ett folk i Sveriges grundlag, och de räknas som ett urfolk och en nationell minoritet. Sverige har däremot inte skrivit under den internationella konventionen ILO 169, som bland annat ger urfolk rätt att vara delaktiga i beslut som gäller deras traditionella marker.

Sápmi idag

Utställningen visar också att samisk kultur är levande, förändras och utvecklas med nya generationer samer som lever sina liv idag. Genom selfies från Instagram-kontot @mittsapmi, ett stafettkonto som drivs av Samiskt informationscenter, visar vi hur unga samer lever sina liv, i olika delar av Sápmi och världen. Vi har också köpt in ett antal nytillverkade slöjdföremål och lyfter fram andra nutida exempel på den levande samiska kulturen, till exempel i musik och film.  

– Vi hoppas att utställningen kan bidra till större kunskap och förståelse för samisk kultur och historia, säger utställningens producent Sofie Bergkvist

 

Utställning:
Fokus Sápmi

Plats:
Kulturen i Lund, Tegnérsplatsen. Utställningen visas i Lindforska huset på norra området.

Pressvisning:
Torsdagen den 20 september 2018 kl 10.30.
Utställningens producent Sofie Bergkvist och Christian Penalva, avdelningschef för utställningar, berättar om utställningen och svarar på frågor.

Invigning:
Lördagen den 22 september kl 13.00.
Duodji-/sameslöjdsmästaren Anna-Stina Svakko invigningstalar.

Pressbilder:
Bifogas. Scrolla ner och klicka på en bild för att ladda ner den högupplöst. Det går bra att fotografera under pressvisningen.
Pressmeddelandet uppdateras med bilder från utställningen efter pressvisningen!

För mer information:
Sofie Bergkvist, utställningsproducent, 0722-41 05 02, sofie.bergkvist@kulturen.com

Christian Penalva, avdelningschef utställningar, 046-35 04 29, christian.penalva@kulturen.com

 



Om Kulturen i Lund

Kulturen, vars formella namn är Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, är en ideell förening stiftad 1882 med cirka 3 500 medlemmar. Kulturen har Sveriges största samling av kulturhistoriska föremål från södra Sverige, stora samlingar av jämförande föremål från hela världen och norra Europas största medeltidsarkeologiska samling. Kulturen har besöksmål i fem skånska kommuner. Huvuddelen av den publika verksamheten utförs på Kulturen i Lund. De övriga besöksmålen är Kulturens Östarp, Livets museum, Medicinhistoriska museet i Helsingborg, Hökeriet, Tegnérmuseet, Norlindmuseet samt Bosjöklosters mölla. Utifrån en bred definition av kulturarvsbegreppet, som inbegriper både det materiella och immateriella kulturarvet, driver Kulturen utställningsverksamhet, dokumentation, insamling, vård, magasinering, vetenskaplig bearbetning, programverksamhet och pedagogisk verksamhet inom hela det kulturhistoriska fältet. Kulturen utför även uppdrag inom arkeologi och bebyggelseantikvarisk verksamhet i framför allt södra Sverige. Kulturen ska vara en resurs och ett kunskapscentrum för hela regionen genom att vara rörligt, tillgängligt och serviceinriktat. Kulturen ska också, utifrån sin samlade kompetens, inta en självständig roll i frågor som rör kulturarv.


Kontaktpersoner

Maria Bohlin
Kommunikatör
Maria Bohlin

Relaterad media