Nu har den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael i centrala Lund börjat. Kvarteret ligger nära domkyrkan, i ett område där det var tätt med kyrkliga institutioner under medeltiden. Dessutom är undersökningsplatsen en del av det område där Lund började växa fram i slutet av 900-talet. Tisdagen den 7 maj kl 10.30 bjuder vi in till en pressvisning på Stora Algatan 6, precis intill Kulturen i Lund.
Det här är den mest omfattande undersökning som gjorts på många år i det medeltida Lund, och den kan lämna rikligt med bidrag till förståelsen av staden och dess historia. Kulturen är huvudman för undersökningen, och gör den i samarbete med Arkeologerna och Sydsvensk Arkeologi AB.
Kulturen har gjort arkeologiska undersökningar i Lund sedan 1890, och andra delar av kvarteret har undersökts vid flera tidigare tillfällen. I den östra delen låg under medeltiden Sankt Mikaels sockenkyrka. Delar av dess kyrkogård har framkommit vid undersökningar under årens lopp, och 2017 påträffades kyrkans grundmur för första gången. I den södra delen låg Dominikankonventet, allmänt kallat Svartbrödraklostret. Det etablerades i Lund redan 1222 och var det första Dominikankonventet i Norden. Det som har framkommit vid undersökningar under årens lopp har gett oss en övergripande bild, och möjliggjort en tolkning av konventsbyggnader kring en öppen gård.
Den del av kvarteret som vi nu undersöker, den norra delen, ägdes vid tiden för reformationen också av Dominikankonventet. Däremot vet vi inte om detta var en del av och ingick i klostret.
Reformationen infördes i Danmark (som Lund då tillhörde) från 1536. Lund hade under flera hundra år präglats av kyrkan: på 1100-talet fanns här 22 församlingar, varav 19 var knutna till sockenkyrkor, och vid början av 1500-talet ägdes 80 procent av stadens tomter av kyrkliga institutioner. Reformationen var därför en genomgripande och våldsam brytningstid i Lund. Efter reformationen fanns endast tre kyrkor kvar, de övriga revs under en kort tidsperiod. En hel bild- och tankevärld försvann i ruinerna, något som bör ha påverkat Lunds invånare på olika sätt.
Från slutet av 1500-talet och fram till 1835 var tomten obebyggd. Då uppfördes ett ljusstöperi och vad som i folkmun kallades studentkasernen Petersborg. Byggnaderna revs 1959. De senaste årtiondena har tomten mest använts för parkering, men nu ska det byggas bostäder.
Länsstyrelsen har angett fyra övergripande problemställningar som undersökningen ska belysa. Förenklat handlar den första om hur bebyggelse och försörjning varit organiserat under Lunds äldsta historia, innan Lund formaliseras och institutionaliseras till en ”stad”. Den andra handlar om Dominikankonventet, den tredje om rivningarna under reformationen och den fjärde om vad som har odlats på platsen under olika tider och vad det kan berätta. Undersökningar som har gjorts i närheten visar att vi kan förvänta oss goda bevaringsförhållanden.
Undersökningen pågår fram till oktober 2019. Arbetet kan följas på Kulturens blogg (kategorin Kvarteret Sankt Mikael): https://www.kulturen.com/blogg/kategorier/kulturmiljo/arkeologiska-undersokningar/kvarteret-sankt-mikael/
Pressvisning:
Stefan Larsson från Kulturen och Annika Knarrström från Arkeologerna berättar om den arkeologiska undersökningen i kvarteret Sankt Mikael.
Datum och tid: Tisdagen den 7 maj kl 10.30
Plats: Stora Algatan 6 i Lund.
Pressbilder: Två bilder bifogas, scrolla ner. För att ladda ner en bild högupplöst, klicka upp bilden och klicka sedan på knappen "Ladda ner". Ta gärna bilder på plats!
Kontakt:
Stefan Larsson, arkeolog på Kulturen och projektledare, 046-35 04 19, stefan.larsson@kulturen.com
Annika Knarrström, arkeolog på Arkeologerna, 0761-28 42 72, annika.knarrstrom@arkeologerna.com
Kulturen, vars formella namn är Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, är en ideell förening stiftad 1882 med cirka 3 500 medlemmar. Kulturen har Sveriges största samling av kulturhistoriska föremål från södra Sverige, stora samlingar av jämförande föremål från hela världen och norra Europas största medeltidsarkeologiska samling. Kulturen har besöksmål i fem skånska kommuner. Huvuddelen av den publika verksamheten utförs på Kulturen i Lund. De övriga besöksmålen är Kulturens Östarp, Livets museum, Medicinhistoriska museet i Helsingborg, Hökeriet, Tegnérmuseet, Norlindmuseet samt Bosjöklosters mölla. Utifrån en bred definition av kulturarvsbegreppet, som inbegriper både det materiella och immateriella kulturarvet, driver Kulturen utställningsverksamhet, dokumentation, insamling, vård, magasinering, vetenskaplig bearbetning, programverksamhet och pedagogisk verksamhet inom hela det kulturhistoriska fältet. Kulturen utför även uppdrag inom arkeologi och bebyggelseantikvarisk verksamhet i framför allt södra Sverige. Kulturen ska vara en resurs och ett kunskapscentrum för hela regionen genom att vara rörligt, tillgängligt och serviceinriktat. Kulturen ska också, utifrån sin samlade kompetens, inta en självständig roll i frågor som rör kulturarv.